I juni 2021 skickade Arjeplogs sameförening en begäran om repatriering – återlämnande – av en av de samiska kvarlevor som finns i Lund. Det är en skalle av en anonym man som skänktes till universitetet 1852 av Erik Magnus Waldenström. Waldenström blev medicine doktor i Lund 1821 och arbetade under ett par decennier som provinsialläkare i Norrbotten. Det är oklart hur Waldenström kommit över kraniet men den utredning som Lunds universitet låtit göra av kvarlevans ursprung och dess väg till universitetet visar att den troligtvis kommer från en plundrad grav. Kraniet skänktes till Zoologiska museet och överfördes 1909 till Lunds universitets anatomiska samling. Samlingen förvaltas sedan 1995 av Historiska museet.
I februari 2022 beslutade regeringen om repatriering av kraniet efter en begäran från Lunds universitet. Nu har det blivit dags att återlämna kvarlevorna till Arjeplogs sameförening och fredagen den 9 september begravs de i Arjeplogs församling. En liten delegation från vardera Lund och Uppsala kommer att delta i ceremonin som arrangeras av Arjeplogs sameförening och Svenska kyrkan.
– Det här är en högtidlig och viktig dag för Lunds universitet. Alla institutioner som har samlingar med mänskliga kvarlevor har ett stort ansvar att medverka till den försoningsprocess som en repatriering kan innebära. Universitetet vill bidra på bästa sätt till att människor kan få tillbaka sina förfäder och kunna återbegrava dem värdigt, säger Erik Renström, rektor för Lunds universitet.
Kvarlevor från 1700 individer
På Historiska museet vid Lunds universitet finns kvarlevor från runt 1 700 individer som ingått i f d Anatomiska institutionens samling. De allra flesta är anonyma kvarlevor som togs tillvara i Lund under 1800-talet, ofta från äldre medeltida kyrkogårdar. Ett mindre antal har kommit till universitetet genom tidigare lagstiftning som innebar att personer som avlidit på fängelser eller sjukhus och som inga automatiskt gjorde anspråk på gick till anatomisk forskning.
Det finns också runt 50 mänskliga kvarlevor med känt etniskt ursprung som förr utgjorde en så kallad etnografisk avdelning. De erhölls under 1800-talet, oftast genom köp. Det finns kvarlevor från samtliga fem kontinenter. Från Europa kan nämnas tyskar, fransmän och samer. Det finns åtta kvarlevor av samiskt ursprung i samlingen, sju från den svenska delen av Sápmi och en från den norska delen.
Allt hittills känt material är dokumenterat
Historiska museet har utrett, dokumenterat och sammanställt allt hittills känt material som kan bringa klarhet kring de samiska kvarlevorna. Dels var de kommer ifrån, dels hur de har hamnat i samlingen samt vilka eventuella uppgifter som finns om kvarlevorna i olika arkiv. Detta material är också tänkt att tjäna som underlag om det kommer fler förfrågningar om återlämningar. Dokumentationen är också en viktig del för det arbete som Historiska museet gör för att synliggöra dåtidens samhälls-, vetenskaps- och människosyn. Kunskap om samlingen ger ett viktigt perspektiv till dagens samhälle.
– Insamlingen av kvarlevor av urfolk handlade om att odla myten om att det fanns mänskliga raser som kunde kopplas till olika egenskaper och den myten ska inte få ytterligare fotfäste i vår tid, säger rektor Erik Renström.
– Vetenskapliga analyser av kvarlevorna kan ge oss information om personernas hälsa och livsvillkor, var de levt och hur de levt. Anatomiska samlingen berättar en social historia som hjälper oss att ge personer som varit anonyma under väldigt lång tid sin röst tillbaka, säger Jenny Bergman, antikvarie på Historiska museet.