Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

– Man censurerar delar av vår historia

Bild på Jenny Bergman och kranier från Anatomiska samlingen.
Jenny Bergman är antikvarie på Historiska museet vid Lunds universitet, där hon är ansvarig bland annat för den samling av kvarlevorna från cirka 2000 individer som togs över från Anatomiska institutionen. Foto: Kennet Ruona

Vem ska fatta beslut om vad som får finnas på ett museum och inte? Frågan har blivit aktuell genom dispyten om mänskliga kvarlevor på Naturhistoriska museet i Göteborg. Politikerna i regionen har fattat beslut som strider mot internationella riktlinjer för museer, menar Per Karsten och Jenny Bergman på Historiska museet vid Lunds universitet.

På Naturhistoriska museet i Göteborg har besökarna bland annat kunnat se ett tvillingpar. Tvillingarna är bara några av de individer vars kvarlevor Västra Götalandsregionen beslutat sig för att gallra ut. De ska kremeras och begravas, menar politikerna.

– Det visar på stor inkompetens. Den som beslutar att förstöra det som finns på museer, gör det därmed omöjligt att i framtiden forska på det förstörda, säger Per Karsten, chef på Historiska museet vid Lunds universitet.

Vårt forskningsarv behöver problematiseras

Tillsammans med Jenny Bergman, antikvarie och ansvarig för Anatomiska samlingen i Lund, har Per Karsten protesterat mot politikernas beslut som gått över museipersonalens huvuden – och erbjudit sig att ta över kvarlevorna av de ungefär 100 individer som Västra Götalandsregionen vill göra sig av med. I en debattartikel i Göteborgsposten skriver Bergman och Karsten tillsammans med 26 experter och branschkolleger:

”Forskningsfrågor som problematiserar vårt rasbiologiska forskningsarv, medicinhistoria, social utsatthet och handel med mänskliga kvarlevor kan undersökas med utgångspunkt i samlingarna. (…) Vilken forskning som är etiskt försvarbar eller inte beslutas rimligtvis av vår nationella Etikprövningsmyndighet, inte av Västarvet. Deras agerande bidrar till att censurera delar av vår historia.”

Sopa inte övergreppen under mattan

Att mänskliga kvarlevor över huvud taget hamnade på Naturhistoriska och andra museer, hade att göra med medicinsk forskning och dåtidens syn på människan. Att gallra ut dem med subjektiva argument är, menar artikelförfattarna, inte etiskt försvarbart. Beslutet är enligt deras mening oinformerat och kortsiktigt, censurerar delar av historien och förhindrar på så sätt framtida forskning kring svåra eller kontroversiella kulturarv.

”Låt oss se denna samling som en möjlighet att ta ansvar för vår forskningshistoria, inklusive dess övergrepp, i stället för att sopa den under mattan”, skriver författarna. 

Debattartikeln i sin helhet kan du läsa här
Slutreplik från experterna
Per Karsten intervjuas i Sveriges Radio