Lunds universitets logotyp, länk till Lunds universitet
In English
Lyssna
Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Visningar på nätet

 

Youtube

Här ser du våra filmade visningar textade på svenska.
 

Facebook

Du som använder Facebook kan se våra filmer här.
Varför började Lunds universitetet samla mänskliga kvarlevor? Hur föddes intresset? Och varför är den anatomiska samlingen fortfarande viktig? Studentvärden Viggo Johnsson träffar Jenny Bergman, antikvarie på Historiska museet och ansvarig för samlingen.
Hur används den anatomiska samlingen idag? Hur vårdas den, och vad kan skeletten berätta för oss? Viggo Johnsson talar vidare med samlingens ansvariga antikvarie Jenny Bergman, möter konservatorn Maria Jensen och osteologen Maria Petersen.
Vilka var det som hamnade i samlingen? Hur hade de levt och dött? Vad hade man kropparna till, och hur påverkade dåtidens syn på till exempel självmord och dödsstraff? Viggo Johnsson möter arkivarien Fredrik Tersmeden på Lunds universitetsarkiv.
Efter att ha varit försvunnen sedan 1700-talet år dök den plötsligt upp igen, när arkeologer var på plats vid ett grävarbete utanför Ystad – en av bildstenarna i det mäktiga Hunnestadsmonumentet. Museichef Per Karsten berättar mer.
Viggo Johnsson, studentvärd på Historiska museet vid Lunds universitet, berättar om den romerske soldaten som konfronterade kejsar Diocletianus för hans grymheter mot de kristna – och sedan blev skyddshelgon mot epidemier som digerdöden och HIV.
I Uppåkra utanför Lund hittades en figur i fågeldräkt som för tankarna till den mytiska mästersmeden Völund – beskriven i de grymma sagorna i Poetiska Eddan, där han tillfångatas och får knäsenorna avskurna innan han tar sin gruvliga hämnd på konungen.
Historikern och studentvärden Anna Schager Almström tar dig med till Historiska museets liturgirum, och berättar om kristendomens tidiga rum i Norden – där de flesta av kyrkobesökarna faktiskt hade ståplats.
Ett lejon i kamp mot två ormar – ett vanligt förekommande bildspråk i kristendomen – gör det troligt att detta är det första kristna föremålet som hamnar i Uppåkra.
Det blev en superhit i den arkeologiska världen för hundra år sedan. Fyndet hittades i Ullstorp utanför Tomelilla – en hästskalle, genomborrad av en flintdolk från stenåldern. Men hur var det med den saken egentligen?
Etnografiska salen – vad händer där? Följ med studentvärden och historikern Elin Johansson in i ombyggnadsstöket och hör museichef Per Karsten berätta om framtidsplanerna, om hur föremålen får omvårdnad under tiden, och hur samlingarnas historia klarnar.
Är du trött på Tinder? Studentvärden och socialantropologen Elin Johansson har några effektiva tips från förr, för den som är på jakt efter kärleken. Möt henne i Historiska museets zoologiska sal.
I Holje, Olofström, nära Blekinges gräns mot Skåne, grävde man ut den så kallade Pestbacken och hittade kvarlevorna från människor som fallit offer för pestens härjningar mellan 1710 och 1713. Hör museichef Per Karsten berätta mer om detta.
Hur kylde man drycker under antiken, långt innan kylskåpen var uppfunna? Arkeologen och studentvärden Amanda Casselstål har svar på detta, och tar dig med till Historiska museets antiksal.
Daniel Markus, historiker och studentvärd, visar den tidiga medeltidens Kristus som nästan tycks blicka ner med ett småleende från sitt kors, och hur lidandet sedan blev centralt i den kyrkliga konsten, parallellt med digerdödens härjningar.
1676 fanns varken bitcoins eller swish. Danmark och Sverige stod på varsin sida i kriget om Skåne, och när skånska bönder och danska ryttare attackerar en militär penningtransport får de med sig en stor del av myntskatten.
Varför har en del vikingatidskranier filade framtänder? Studentvärden Josefine Lundgren gör en djupdykning i Barbaricum, Historiska museets järnålderssal, och visar resultatet av en sedvänja som måste fått det att ila långt in i käknerverna.
Studentvärden och historikern Daniel Markus berättar om hur Kilian Stobaeus bland annat agerade mythbuster i åskskyddsfrågan – när man under 1700-talet trodde att stendolkar tillkommit genom åsknedslag.
Han var runt 25 år när han dog under den äldre stenåldern, och med sig i sin grav fick han såväl en järnockrafärgad mössa med påsydda djurtänder som utrustning för att tillverka vassa föremål av flinta. Arkeologen Maria Petersen berättar mer.
År 514 före Kristus försökte de båda atenska männen Harmodios och Aristogeiton mörda tyrannen Hippias bror Hipparchos – och denna händelse blev förevigad i konsten i form av statyer i brons och marmor i såväl Aten som Rom.
Praktfynden från Sösdala med ryttarutrustning från folkvandringstiden innehåller fantastiska exempel på rikt detaljerad djurornamentik, ända ner på millimeternivå. Viggo Johnsson, historiker och studentvärd, berättar mer.
De bars på stänger under den medeltida kristendomens processioner. Djupdyk bland de skånska processionskorsen med historikern och studentvärden Anna Schager Almström som tar dig med till vårt liturgirum, och bland annat visar vårt allra äldsta kors.