Historiska museets praktikant Denise Lundgren berättar:
– Den här polletten hittades under utgrävningar i Åhus i Skåne. Den kommer från staden Groningen i Nederländerna och utfärdades av rådsmedlemmarna i staden. De använde polletten för att få gratis öl och vin i rådshusrestaurangen.
– Polletten är från 1591 och avbildar en dubbelhövdad kejserlig örn med en stjärna under vänster huvud och en cirkel under högra huvudet. Ett stort G ligger ovanför huvudena och årtalet ligger två siffror innan och två efter en sköld längst ner på polletten. Storleken på polletten är som en svensk femkrona och den väger 3,83 gram, berättar Denise Lundgren.
Men vad som är den stora frågan som verkligen förbryllar, enligt Denise Lundgren är: hur har denna pollett hamnat i Skåne och varför finner vi den i Åhus?
Gitte Ingvardson på Historiska museet fick i uppgift att ”myntbestämma” årets karnevalspollett. Detta är hennes redogörelse:
– Vart fjärde år präglar Karnevalistiska centralbanken, med säte i Lund, ”Karnedalen”. Betalningsmedlet är endast känt i valören en Karnedal och kan användas för underhållning och konsumtion vid den legendariska Lundakarnevalen, som år 2022 besöktes av cirka 400 000 personer. Värdet på detta års Karnedal motsvarar 25 kronor. Inskriptionen på den avbildade Karnedalen avslöjar att den är präglad 2022, med en flamma på framsidan som hänvisar till årets tema: Katastrofalkarneval, med mottot DET BRINNER I KNUTARNA, som återfinns i Karnedalsinskriptionen. På baksidan står det i inskriptionen att myntutgivaren är KARNEVALISTISKA CENTRALBANKEN och att valören är EN KARNEDAL. Baksidan är dekorerad med krönt kvinnoansikte med karnevalsmask. Kronans utformning, med en central treklöver, har sin grund i medeltida myntning och återfinns till exempel på Erik av Pommerns ”hvid” från cirka 1400 och på Erik Glipping-penningen från 1259–1286.
Karnedalern introducerades vid Futuralkarnevalen 2014 och motsvarade då ett värde på 10 kronor. Man kunde köpa fem och få en på köpet – eller tio, och få två på köpet, och sedan använda den för att betala i Lundakarnevalens tältnöjen och tombolabodar. Bernt Thelin och Magnus Wijk skriver i sin bok ”Skånepolletter” (Wijk Antik, 2016):
”Mellan två släta ringar i övre båge LUNDAKARNEVALEN 2014 och i nedre KARNEVALISTISKA CENTRALBANKEN, på fältet Lunds domkyrkas torn som raket omgivet av fyra moln, över raketen 1 och under symbolen för karnedalern )( Mellan två släta ringar i övre båge FÖR KARNEVALEN I FRAMTIDEN och i nedre EN KARNEDAL; på fältet en robot med studentmössa. Rund, 30 mm. Zinkreglering.”