Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Skatter från fem kontinenter

Öppnar vintern 2023

Grunden för universitetets etnografiska och kulturhistoriska samlingar lades redan i början av 1700-talet. Det var en liten samling judiska, samiska och katolska föremål från 1600-talet, som åtminstone sedan 1716 förvarades på universitetsbibliotekets raritetskabinett.

1735 donerade professor Kilian Stobaeus sin samling av huvudsakligen mineral och fossil till universitetet, vilket bildade grund för den samma år invigda naturaliekammaren. 1736 skänkte universitetskansler Carl Gyllenborg till detta naturhistoriska museum en egyptisk mumie från Sakkara, samt dessutom en större samling etnografiska föremål från ”Ost- och Västindien”, vilket avsåg Indien, Kina, Nord- och Sydamerika.

Bild på man från sent 1700-tal.
Anders Jahan Retzius (1742–1821) var Historiska museets initiativtagare och dess förste donator.

1788 föreslog professor Anders Jahan Retzius att man borde slå ihop de etnografiska och kulturhistoriska samlingarna på universitetsbiblioteket och naturaliekammaren med universitetets myntsamling, för att på så vis bilda ett ”Museum Historicum”.

Detta blev dock verklighet först 1805, vilket markerar Historiska museets födelseår. Retzius blev samma år det nya museets förste donator och i hans gåva ingick bland annat en fiskekrok från ”Otaheite”. Den har nu visat sig troligen vara insamlad av Linnés lärjunge Anders Sparrman, i samband med hans och James Cooks besök på Tahiti 1773.

Från och med 1844 inkom till museet flera större samlingar från Oceaniens nyupptäckta övärld, så pass mycket att museet under några år till och med gick under namnet ”Historiskt-etnografiska Museet”.

Mot slutet av 1800-talet ändrade emellertid museet inriktning, för att bli ett huvudsakligen arkeologiskt museum. Den etnografiska samlingen föll i glömska och magasinerades. 1935 bestämde sig professor Otto Rydbeck för att åter ställa ut samlingen i ett litet rum på museets vind, av honom kallat ”Konst- och Kuriosakabinettet”. 2007 flyttade utställningen till större lokaler på andra våningen och döptes om till ”Kilian Stobaeus kuriosakabinett”.

Länge var det i princip helt okänt exakt varifrån föremålen kom, eller vem som donerade dem. Efter flera års forskning på samlingen kan vi nu, med en ny utställning, äntligen presentera de spännande resultaten. Bland alla nya upptäckter ingår en del av René Descartes skalle, tidigare antagen vara falsk men som nu visat sig sannolikt vara äkta, en av världens äldsta samlingar från Nordamerika, Sveriges äldsta judiska samling, hövding Weninges från Ouvéa spira tillsammans med en stor samling från kapten Werngrens resa till Australien och Nya Kaledonien, ”Kung Hikays spjut”, ”Drottningens af Nya Zealand klänning”, ”Kung Bongeges klubba”, och mycket, mycket mer.

Vi räknar med att kunna öppna den nya utställningen ”Skatter från fem kontinenter” under vintern 2023.

Foto på stridsklubba.
”Kung Bongeges klubba” från Australien och ”Kung Hikays spjut” från Nya Zeeland.
Foto på bit av kranium.
En bit av René Descartes kranium.
Foto på judiska föremål.
Delar av Sveriges äldsta judiska samling: en Torabindel, två par bönekapslar samt en rituell skilsmässosko.
Foto på liten snidad figur.
En amulett tillverkad på Manhattan i Nya Nederländerna av en från Västindien importerad snäcka. Senare förmodad vara kinesisk eller sibirisk.

Öppettider | Opening hours

Tisdag–söndag: 12:00–17:00
Torsdag: 12:00–20:00
Måndag: Stängt

Tuesday–Sunday: 12:00–17:00
Thursday: 12:00–20:00
Monday: Closed