Vi behöver prata och berätta om det som kan anses vara svårt – för att inte glömma, och för att inte upprepa historiska misstag.

Den anatomiska samlingen vid Lunds universitet överfördes till Historiska museet 1995 från Anatomiska institutionen. Den innehåller mänskliga kvarlevor från olika perioder, främst från Sverige men även från andra länder. Men hur kom den till från början? Varför började universitetet samla på kvarlevor? Hur föddes intresset? Och varför är den fortfarande viktig? Vad kan vi lära oss av den, och hur används den idag? Hur vårdas den, hur förvaltar museipersonalen den, och vad kan skeletten berätta för oss om hur dåtidens människor hade det? Vilka var det som hamnade i samlingen? Hur hade de levt, och hur hade de dött? Vad hade man kropparna till, och hur påverkade dåtidens syn på till exempel självmord och dödsstraff?

Viggo Johnsson, historiker och studentvärd på Historiska museet, möter samlingens ansvariga antikvarie Jenny Bergman, som vill lyfta den etiska aspekten, belysa det ”vi och dom”-perspektiv som återfinns i delar av samlingen, och betona vikten av att öka kunskapen om kvarlevorna i samlingen. Detta är viktigt bland annat om universitetet ska kunna återlämna, eller repatriera, kvarlevor. Han träffar också konservatorn Maria Jensen och osteologen Maria Petersen som visar oss den vetenskapliga potentialen i Lunds universitets omdiskuterade anatomiska samling – hur den bland annat kan berätta för oss vad forna tiders människor åt och vad de led av för sjukdomar. I sista avsnittet medverkar Fredrik Tersmeden som är arkivarie på Lunds universitetsarkiv. Observera att filmerna visar mänskliga kvarlevor som kan väcka starka känslor.

Musik: Adagiettot ur Gustav Mahlers femte symfoni, framfört av Peabody Symphony Orchestra (Public Domain).